Plötsligt satt jag i jacuzzin med en grogg!

Av Per Brolléus

Den grönvita halsduken är framtagen och planerandet att se en tidig lördagsmatch (och ändå hinna hem innan kvällen är till ända) är igång. Bilköerna ut är inte roliga. Men, Ärrr Beee Keeeååå, nu är det dags.

Och även om jag inte är den vanaste hockeytittaren i Catena Arena så har jag börjat lära mig sånt som fler borde lära sig. Jag tänker nu försöka förklara varför hockeykulturen med Rögle är det bästa för mänskligheten – och även hur jag kommit fram till detta.

Hockeykultur á la RBK del 1 ”Var med i matchen”:

Jag har gjort det en gång, jag gör det aldrig igen. Eftersom min tidigare vana från SHL enbart bygger på sporadiska och sällan självvalda besök i Växjö Lakers hemmaborg (ett lag vi oftast kallar HC, eftersom de hette så innan konkursen som rensade upp ekonomin). Besöken i arenan där folk länge klappat med ihopvikta papper är en ganska avslappnad historia. Du kan när som helst resa dig och gå till baren, jag har vänner som är där och äter en sjurättersmeny i nån restaurangdel med storbilds-tv med dämpat ljud. Det finns en hel del smått och gott att förströ tiden med om matchen är trist. Jag hade, erkänner jag, med mig en del av denna attityd när jag 2018 besökte arenan i Ängelholm för första gången. Efter första pausölen kände jag för öl nr 2 mitt i andra perioden. Jag har aldrig blivit så uttittad, aldrig fått en sån förnedrande kommentar från en bartender eller känt mig så helfel som den gången. Man lämnar inte sin sittplats under spelet för att ta en öl. Då är man pinsam. Det var jag. Pinsam. Det kommer aldrig hända igen. Samtidigt kan jag tipsa er om att i Växjö så är detta grundregeln, man SKA gå till baren – även om det är sudden och straffar.

Lärdom: Titta på hockey om du är på hockey.

Hockeykultur á la RBK del 2 ”Överraskningen”:

En hockeymatch kan innehålla överraskningar, men i Ängelholm finns det en nivå till. På en av mina, fortfarande ganska få, matcher hos det gröna laget med de rätt fula vita hjälmarna så höll jag på att svimma. Sitter där på läktaren när en matchsponsor börjar lotta ut grejer. Jag håller till en början tummarna att jag ska vinna, men börjar tveka när jag ser vinsterna delas ut på läktaren till grannar runtomkring mig. Först en stege – typ fyra meter lång, sen (och nu trodde jag inte mina ögon) ett badkar som bärs upp i trappan och som två förmodat starka individer släpar fram till en lycklig (eller olycklig vinnare). Ett badkar!!! Visst, det här händer även på andra arenor – men där är ju gott om plats på läktarna eftersom folk hänger i barerna.

Lärdom: Kollar du på RBK så var beredd på precis allt.

Hockeykultur á la RBK del 3 ”Vi är en enda stor fantastisk familj”:

Det var en stekhet lördag i somras. Där jag bor, i Skummeslövsstrand, finns en granne cirka 100 meter bort som då och då spelar väldig hög musik. En del irriterar sig säkert på detta, men jag och sambon tyckte att musikblandningen var jäkligt trevlig. Gick på altanen och nynnade med innan jag och sambon skulle cykla ner till Skummeslöv city och käka. Då kom idén att vi borde åka förbi och berömma den musikansvarige som just där och då satte på Röglelåten för fjärde gången. Vi cyklade och sjöng ”vandrar upp längs Rönne å” och hittade huset, inte helt otippat, väldigt snabbt. ”Hej, vi vill bara berömma er musiksmak och att det är skitkul att ni spelar så högt”, sa jag. Kvinnan som mötte oss var redo att gå på verbal attack eftersom hon såklart trodde att jag var ironisk. Förklarade igen och att vi också är Röglefans. Hennes min gick då från osäker till ett enda stort brett leende.

Cirka 20 minuter senare sitter jag i kalsongerna i parets jacuzzi tillsammans med mannen i huset och har grogg nummer två i handen. Det blev även en tredje – och en väldigt sen middag nere i city.

Lärdom: Älskar du Rögle så älskar många dig.