Av Diana Larsson
Återinvigningen av vattensågen i Sönderössjö blev en mycket lyckad sådan. Sågen, med anor från 1800-talets början, invigdes genom att det blågula bandet rycktes av när vattnet släpptes på och hjulet började snurra.
Den anrika sågen är bygdens bäst bevarade vattensåg och var i bruk fram till 1928. Att den ligger kvar på sin ordinarie plats är unikt i sig.
– När man river i gamla kåkar i trakten så syns det tydligt i virket när det är sågat på vattensågen, säger Kurt Arne Johansson, tidigare ordförande i Skånes Fagerhults Bygdegårdsförening.
Nästa punkt på prioriteringslistan är att byta sågbladet. Foto: Diana Larsson
Sågen har varit i föreningens ägo sedan den löstes in av de fem andelsägarna 1972. Därefter påbörjades en upprustning med invigning 1978.
– Sågen stod och förföll när Ruben Svensson, dåvarande ordförande, såg möjligheten att rädda den för eftervärlden. Det bildades en byggnadskommitté med ansvar för sågens fortlevnad. Murarna hade rasat, det vill säga att det fanns inte mycket kvar av uppdämningen, vattenhjulet var dåligt och en ny damm behövdes. Ruben och Åke Karlsson stod för mycket av jobbet.
De senaste åren har sågen stått still i väntan på en lösning på hur vattenhjulets dåliga axel skulle kunna åtgärdas. Under tiden har föreningen med hjälp av Regionmuséet i Kristianstad bytt sticketaket – en stor kostnad på närmare 100 000 kronor.
Vattensågen är Kurt Arne Johanssons skötebarn. Foto: Diana Larsson
Slutligen visade det sig att Hishultsbon John-Arne Larsson satt på lösningen.
– Han har skott axeln med metall för att få stabilare axlar och lagerbockar. Han ser saker ur ett annat perspektiv och utan honom hade vi aldrig fått igång den. Han kan liknas med Hishults Åsa-Nisse – han har fantastiska idéer och kan genomföra dem.
Återupprustningen har finansierats genom ett privat bidrag samt med stöd av Sparbanken Boken och kommunen.
Vattnet driver hjulet som i sin tur driver sågen. Foto: Diana Larsson
På invigningen som besöktes av 150 personer höll ordförande Mattias Göstasson ett tal och tackade John-Arne med en färggrann blomsterkvast. När sågen skulle startas upp vändes blickarna mot vångavägen där stockarna anlände med häst och vagn – precis som sig bör.
– Min stora önskan har varit att kunna såga igen – vattensågen är mitt skötebarn, säger Kurt Arne.
Kurt Arne Johansson gläds över att vattensågen åter kan brukas. Foto: Diana Larsson
Arbetet med att bevara och rusta upp sågen fortsätter, bland annat ska sågbladet bytas. Kurt Arne passar på att efterlysa bilder och berättelser från vattensågar.
Informationen om hur det såg ut där timret lastades av och fördes upp på sågbänken är särskilt eftertraktat. Samtidigt tillägger han att för de som vill se hur sågen fungerar så kommer det att ordnas uppvisningsdagar.