”Jag är svag för lite utstickande ungdomar”

Av Diana Larsson

Nu blåser vi åter liv i den prisade och uppskattade artikelserien Röda Tråden. Först ut att dela med sig av sin historia är Bjufsingen Susanne Bakken, en eldsjäl utöver det vanliga.

Bjuvs kommun har de senaste åren satts på kartan genom sina engagerade nattvandrare. Drivkraften bakom trygga vuxna på byn är Susanne Bakken.

Uppvuxen på Hedvallska, med ett hjärta som klappar varmt för barn och unga, var första steget till en ökad vuxen närvaro inte svårt att ta.

– Jag såg på sociala medier hur vuxna kräkte ur sig kommentarer om kommunens odrägliga ungdomar. När jag var ute med mina hundar så träffade jag bara ungdomar – inga vuxna.

Foto: Diana Larsson

2015 startade Susanne upp Nattvandrarna och slogs först över avsaknaden av föräldrar som ville vandra. Huvudsakligen var det vuxna vars barn flyttat hemifrån som engagerade sig.

– Vi har blivit ett gäng med högt i tak och lågt under bältet. Det finns en speciell anda hos oss och vi har roligt tillsammans. Utan det hade det inte gått att ”offra” så mycket av vår fritid.

Just fritid är något som Susanne inte har överflöd på. Efter arbetet dagtid på Varagårdsskolan så är det Nattvandrarna på kvällarna och på helgen är det kyrkan som får hennes uppmärksamhet. Som ordförande för Bjuvs församlings kyrkoråd känner Susanne att de är ett gott gäng med siktet inställt på att få in fler barn och ungdomar i verksamheten.

– Jag vill att kyrkan ska bli full.

Kyrkan betyder mycket för Susanne som i mån av tid går på gudstjänsterna.

– Där ges tid för eftertanke och jag tankar positiv energi för resten av veckan.

Susannes engagemang för människor är stort och har uppmärksammats vid flera tillfällen. Först som Årets Nattvandrare 2018 och sedan som Årets Nattvandrargrupp 2022.

– Vi är lite kaxigt stolta över att ha kunnat hålla vår röda tråd. Vi är väldigt bestämda över hur vi vill ha det och det är det som gör att det funkar.

Hur har ungdomarnas mottagande av vuxna på byn varit?

– Det som skrämde och gjorde mig ledsen när vi startade var ungdomarnas rädsla och känsla av att de inte kunde lite på vuxna. De menade att vi var allt från soss till kriminalvården. Alla sprang när vi kom och det tog tid innan de började prata med oss.

Efter att troget fortsatt med sina vandringar så är skillnaden enorm.

– Vi ser att det behövs trygga vuxna ute på byn och nu uppskattas vi av ungdomarna som gärna hänger med oss. Vi har jätteroligt tillsammans.

Susanne Bakken beskriver att hon är svag för lite utstickande ungdomar i alla kategorier.

– Jag känner väl igen mig själv. Som ung var jag den som tog steget tre gånger för långt när det handlade om saker som var strängeligen förbjudna. Jag var stökig och provade det mesta. Men av något dåligt kommer något gott.

Genom åren har nattvandrarna känt att de gör skillnad. Susanne berättar om gången när hon hjälpte en kille som inte mådde bra.

– Den kvällen gick allt åt skogen och det blev supertråkigt. Efteråt tackade han mig för att jag var där och att han kommit till insikt. Det är viktigt att finnas där när allt skiter sig.

Hur hinner du med?

– Jag tog ett beslut för tio år sedan där jag bestämde mig för att omge mig av människor och göra sådant som ger mig energi. Ibland kör det ihop sig, men då orkar man lite till. Men visst uppskattar jag de få gångerna när jag kan gå runt i pyjamas hela dagen och kolla Netflix.

Susanne Bakken skickar tråden vidare till Magnus ”Päron” Persson, fältare i Åstorp med frågan: ”Vad driver dig till att år ut och år in ha samma engagemang för ungdomarna?”

Om Susanne Bakken

Ålder: 54.

Detta visste ni inte om mig: Som barn sjöng jag i kyrkokör.