”Vill man höja resultatet behöver insatsen höjas”

Av Diana Larsson

På Rågenskolan F-6 märks en tydlig nedgång i elevernas språkutveckling och läsförståelse.
– Det finns inte samma läskultur längre, säger Ida Prisell, lärare i årskurs två med ansvar för svenska och svenska som andraspråk.

I tvåornas klassrum råder läsglädje. Här lockas eleverna till läsning med en kuddfylld läshörna, bänkbok och ett alltid lika aktuellt klassrumsbibliotek som liknas vid ett gottebord där bokomslagen fångar deras intresse.

Ida Prisell samarbetar gärna med Susanne Jönsson, skolbibliotekarie, som ser skillnad i elevernas koncentration och vilja att anstränga sig för en uppskjuten belöning i form av bättre läsförståelse.

– Mångas koncentration varar i 35 sekunder – ungefär som ett TikTok-klipp, säger Susanne.

Resultatet i årets PISA-undersökning är allt annat än upplyftande och man kan lätt börja rabbla upp det negativa kring elever och deras läsning. Ida Prisell väljer att ta sig an PISA-resultaten med att ställa sig frågan ”Vad kan jag som lärare göra åt detta?”

– För elever som inte har samma ordförråd är struktur och mer förklaring med bildstöd allt viktigare. Jag hade själv inte lätt för att läsa, men jag gillade att tävla. Därför har vi läsbingo, läsutmaningar och är som klass med i olika tävlingar. Att vara en läsande förebild ska vara coolt och upp till årskurs tre är det inga problem att få barnen att tycka det är roligt att läsa.

Samtidigt upplever Ida Prisell det som en otrolig utmaning att som ensam mentor med 21 elever undervisa i svenska och svenska som andraspråk på majoriteten av lektionerna.

– Man pratar om tidiga insatser. Vill man höja resultatet behöver insatsen höjas. Vi vill kunna ge varje elev mer tid. Samtidigt är föräldrarna en jätteviktig resurs i detta. Man kan ibland fundera på hur högläsningen ser ut hemma.

För Petra Axheimer, lärare med ansvar för svenska på Björnekullaskolan 7-9, är situationen en annan. Efter lågstadiet har eleverna tappat sin läslust och hon och hennes kollegor kämpar för att motivera dem till läsning.

– Vi kan inte längre gå på lust utan nu måste alla läsa annars klarar de inte sina ämnen. Deras inställning är otroligt svår att fightas mot. Just nu testar vi att läsa böcker i klassuppsättning för att få med alla och få igång diskussionen. Vi lärare har fått gå tillbaka ett steg där vi istället för att visa och berätta har gått över till att de får läsa mer i läroboken. Det fungerar i skolan, men inte generellt i samhället.

Högstadieeleverna Lilya Alkabalan och Sam Käck tillhör skaran som tycker om att läsa.

– Jag älskar att läsa. Böcker är en del av mitt liv. Det handlar om att fortsätta leta tills man hittar vilken genre man tycker om, säger Lilya.

"Att vara en läsande förebild ska vara coolt och upp till årskurs tre är det inga problem att få barnen att tycka det är roligt att läsa", säger Ida Prisell, lärare. Foto: Diana Larsson

Sam Käck beskriver sin läsning som periodvis och just nu är det Bilbo av JR Tolkien som är aktuell.

De båda tycker att läsglädjen försvinner på mellanstadiet när det inte anses tillräckligt coolt att tycka om att läsa.

– Hade man bara kunnat få läsandet till att bli naturligt så skulle det varit en grej man bara gör, säger Sam och Lilya håller med.

Petra Axheimer funderar över allt som bokläsning konkurrerar med och tycker själv att allt mer tid läggs på bra teveserier och mobiltelefonen.

– Och det gäller även för mig som tycker om att läsa.