ÖRKELLJUNGA 2024-05-21 KL. 08:00

Skånskan på väg att tonas ut

Av Diana Larsson

Uttal och dialekter skiftar i takt med att vi rör oss längre och längre från sockengränsen. Språkforskare siar att om 50 år pratar svensken rikssvenska med viss lokal färgning.
En utveckling som kan kännas "tradi" - särskilt när vi pratar så "redit".

Skånskan på väg att tonas ut
Tomas Nilsson läser bygdemål för publik. "Man måste läsa högt för att höra vad som står skrivet". Foto: Diana Larsson

– Skånskan har verkligen sin charm, tycker Tomas Nilsson, kulturbärare från Eket, som menar att språk har förändrats i alla tider.

Grötigt och lite drygt kan tyckas, men visst är det något speciellt med de skånska r:en och sättet att uttala å och e? Här blir sten ”stain” och gås ”gaos”.

Den skånska dialekten med sina utmärkande diftonger är särskilt stark på landsbygden, gärna hos de med lantbrukarbakgrund. Skåningarnas sätt att prata skiljer sig från övriga landet. Något som inneburit många pekpinnar som syftat på att skåningarna är lite dryga och att dialekten är ful.

– Jag ändrar själv hur jag pratar. Jag pratar på ett sätt med dig och det är helt annorlunda när jag pratar med min bror.

Tomas berättar vidare att man pratar på ett sätt i Örkelljunga mot Tåssjö, Eket, Rya, lite Östra Ljungby och Ängelholm. Kommer man till Bälinge gör göinskan entré och Skånes Fagerhult går mer mot småländskan.

– Jag gillar det lokala, lokala. Det är roligt att bevara, men svårt.

Tomas brinner för lokala ord och uttryck. Han är ute och pratar om skånskan och läser såväl bygdemål som Örkelljungamål som ett sätt att lyfta och bevara vår dialekt. Han finner särskilt stort nöje i att läsa folkskolläraren Ulla-Gret Johnssons böcker skrivna från Munka Ljungbys horisont.

– Född på gård så säger man inte höloft utan hjälle, man harvar inte, man harar och här går man i sköven, inte skogen. Klart man säger päror, men bara en bit bort heter det pantofflor. Svenska fast på vårt vis.

Tomas 4 favoriter:

Stavalla - Planlöst spankulera omkring.

Avillnad - Less

Skeahåled - Munnen

Skorna - Magra av

Känner du igen dig?

Uttal och bokstavering skiljer sig så var inte för petiga.

Agerhöna = Nyckelpiga

Bagvänd = Fumlig, omständig

Ballen = Skinkan

Blinneknagg - Gråhalling

Bloa = Blöda

Blannevann = Groggvirke

Bonnen = Botten

Bråcka = Cementblandare

Bränne = Ved

Böla/Gräda = Gråta

Femtanflätad = Sägs när en massa hyss gjorts som "imponerar".

Femtanjävli = Otroligt duktig

Flabben = Munnen

Fnatta sig = Klia sig

Fråharpe = Idiot

Fyle = Jobbiga insekter

Fälleben = Krokben

Förtröden = Avundsjuk

Förveden = Nyfiken

Girginer = Dahlior

Glötti = Barnslig

Groske = Andraskörd av hö

Gröpning/Gröpje = Krossad säd till grisar/kor

Gäre = Gärdsgård

Gögavär = Perfekt väder för en kaffegök

Hagalen = Girig

Haven = Trädgård

Hialös = Otålig

Hjälle/Stänge = Höloft

Hotta = Slänga

Håsor = Strumpor

Kibborna = Kossorna

Knudekål = Brysselkål

Klöddit = Krångligt

Kreg = Kreatur

Krösen = Lingon

Känna sig kåsen = Känna sig sjuk

Kätte = Box

Kölna = Elda

Lianöjd = Likgiltig

Lomma = Ficka

Måga = Mocka

Mög = Smuts, skräp

Nimmt = Enkelt, lätt

Pannekagor = Pannkakor

Pantofflor/päror = Potatis

Pisseknagg = Vagel i ögat

Pjodd = Fågel

Porred = Rufsig i håret/pälsen

Porting = Korv med mos köpt i en korvalua

Pugit = Rått/kallt väder, obehagligt

Päregröd = Potatismos

Rabbemos = Rotmos

Redi = Ordentlig

Rullebör = Skottkärra

Rälit = Riktigt äckligt

Skovvel = Skyffel

Smörmadar = Smörgåsar

Spann = Hink

Stagred = Gå/ röra sig stelt

Tradi = Tråkig

Trekonten = Trekanten

Tromla - Ringvälta

Tvesula = Dubbelt pålägg på mackan

Ving = Sne

Vispa = Geting

Vann - Vatten