Av Diana Larsson
Uttal och dialekter skiftar i takt med att vi rör oss längre och längre från sockengränsen. Språkforskare siar att om 50 år pratar svensken rikssvenska med viss lokal färgning.
En utveckling som kan kännas "tradi" - särskilt när vi pratar så "redit".
– Skånskan har verkligen sin charm, tycker Tomas Nilsson, kulturbärare från Eket, som menar att språk har förändrats i alla tider.
Grötigt och lite drygt kan tyckas, men visst är det något speciellt med de skånska r:en och sättet att uttala å och e? Här blir sten ”stain” och gås ”gaos”.
Den skånska dialekten med sina utmärkande diftonger är särskilt stark på landsbygden, gärna hos de med lantbrukarbakgrund. Skåningarnas sätt att prata skiljer sig från övriga landet. Något som inneburit många pekpinnar som syftat på att skåningarna är lite dryga och att dialekten är ful.
– Jag ändrar själv hur jag pratar. Jag pratar på ett sätt med dig och det är helt annorlunda när jag pratar med min bror.
Tomas berättar vidare att man pratar på ett sätt i Örkelljunga mot Tåssjö, Eket, Rya, lite Östra Ljungby och Ängelholm. Kommer man till Bälinge gör göinskan entré och Skånes Fagerhult går mer mot småländskan.
– Jag gillar det lokala, lokala. Det är roligt att bevara, men svårt.
Tomas brinner för lokala ord och uttryck. Han är ute och pratar om skånskan och läser såväl bygdemål som Örkelljungamål som ett sätt att lyfta och bevara vår dialekt. Han finner särskilt stort nöje i att läsa folkskolläraren Ulla-Gret Johnssons böcker skrivna från Munka Ljungbys horisont.
– Född på gård så säger man inte höloft utan hjälle, man harvar inte, man harar och här går man i sköven, inte skogen. Klart man säger päror, men bara en bit bort heter det pantofflor. Svenska fast på vårt vis.
Tomas 4 favoriter:
Stavalla - Planlöst spankulera omkring.
Avillnad - Less
Skeahåled - Munnen
Skorna - Magra av
Känner du igen dig?
Uttal och bokstavering skiljer sig så var inte för petiga.
Agerhöna = Nyckelpiga
Bagvänd = Fumlig, omständig
Ballen = Skinkan
Blinneknagg - Gråhalling
Bloa = Blöda
Blannevann = Groggvirke
Bonnen = Botten
Bråcka = Cementblandare
Bränne = Ved
Böla/Gräda = Gråta
Femtanflätad = Sägs när en massa hyss gjorts som "imponerar".
Femtanjävli = Otroligt duktig
Flabben = Munnen
Fnatta sig = Klia sig
Fråharpe = Idiot
Fyle = Jobbiga insekter
Fälleben = Krokben
Förtröden = Avundsjuk
Förveden = Nyfiken
Girginer = Dahlior
Glötti = Barnslig
Groske = Andraskörd av hö
Gröpning/Gröpje = Krossad säd till grisar/kor
Gäre = Gärdsgård
Gögavär = Perfekt väder för en kaffegök
Hagalen = Girig
Haven = Trädgård
Hialös = Otålig
Hjälle/Stänge = Höloft
Hotta = Slänga
Håsor = Strumpor
Kibborna = Kossorna
Knudekål = Brysselkål
Klöddit = Krångligt
Kreg = Kreatur
Krösen = Lingon
Känna sig kåsen = Känna sig sjuk
Kätte = Box
Kölna = Elda
Lianöjd = Likgiltig
Lomma = Ficka
Måga = Mocka
Mög = Smuts, skräp
Nimmt = Enkelt, lätt
Pannekagor = Pannkakor
Pantofflor/päror = Potatis
Pisseknagg = Vagel i ögat
Pjodd = Fågel
Porred = Rufsig i håret/pälsen
Porting = Korv med mos köpt i en korvalua
Pugit = Rått/kallt väder, obehagligt
Päregröd = Potatismos
Rabbemos = Rotmos
Redi = Ordentlig
Rullebör = Skottkärra
Rälit = Riktigt äckligt
Skovvel = Skyffel
Smörmadar = Smörgåsar
Spann = Hink
Stagred = Gå/ röra sig stelt
Tradi = Tråkig
Trekonten = Trekanten
Tromla - Ringvälta
Tvesula = Dubbelt pålägg på mackan
Ving = Sne
Vispa = Geting
Vann - Vatten