Av Rickard Gustafsson
Svensk idrott plöjer ner pengar på att tidigt hitta talanger och utveckla dem till världsstjärnor. Systemfel, hävdar sportjournalisten och författaren Patrik Brenning, och pekar i sin nya bok på att konsekvenserna är förödande. Tidig utslagning, talangslöseri av episka mått, missade medaljer och inte minst försämrad folkhälsa.
På ett hotell i Halmstad har ett hundratal ledare från sydhalländska idrottsföreningar samlats, inbjudna av RF Sisu Halland. Intresset riktas mot Patrik Brenning som reser land och rike runt och föreläser utifrån sin kritikerrosade bok: ”Så vinner vi igen – att utveckla talanger och svensk idrott”.
En bok som av recensenter utmålats som måsteläsning för hela svenska idrottsrörelsen.
Brenning har kallat boken för en ”krigsförklaring”, fast menar att den mer bör ses som en varningsflagg för att idrotten – kanske det folkkäraste vi har – riskerar att slås sönder om inget görs.
Att den fått genomslag råder ingen tvekan om. Föreläsningsturnén är fulltecknad med 22 föredrag fram till sommaren.
– Helt ärligt var jag inte alls förberedd på det och det har skapat ett visst livspussel, men det är verkligen superroligt. Skriver man en bok så finns det väl inget man hellre vill än att budskapet sprids?, säger Patrik och ler.
Patrik Brenning föreläste för hundratalet ledare från idrottsföreningar i Halmstad och Laholm. Han uppger att han fått enormt gensvar på boken och reser nu runt i hela Sverige och håller föredrag. Foto: Rickard Gustafsson
Vi återkommer till boken och backar bandet sex år och ett tips till Aftonbladets sportredaktion.
Unga flickor hade petats ur ett ambitiöst satsande ungdomslag i Stockholmsområdet och hade plötsligt inte längre någonstans att spela fotboll. Resultatet blev en granskande artikel i Sportbladet.
– Jag minns att jag gjorde artikeln och tänkte därefter inte mer på det. Men det gav tio nya tips direkt. Två av dem var intressanta och då gjorde jag dem också. Sen gjorde jag en hockey-grej och då kom det inte tio tips utan hundra tips!
Var det då du insåg att det inte handlade om enskilda händelser utan ett mönster?
– Exakt! Jag förstod att det var stort eftersom ungdomsidrotten engagerar jättemånga människor och att det fanns många historier. Det var jäkligt spännande och som journalist blir man ju såklart supertaggad!
I jakten på talanger väljs och satsas det ofta på tidigt fysiskt utvecklade barn och ungdomar. Kortsiktigt tänk, vilket inte främjar möjligheterna att hitta de verkliga spelgenierna och framtida stjärnorna, menar Patrik Brenning. Foto: Adobe Stock
I flera år har han granskat klubbars elit- och breddverksamhet (främst fotboll och ishockey) och belyst deras val att väga snabb framgång mot långsiktiga segrar.
Han har beskrivit hur barn och ungdomar hamnat i kläm utifrån egen målsättning kontra ledares ambitioner att hitta talanger – delvis påhejade av föräldrars önskan att deras barn ska bli proffs och tjäna pengar.
Inget säljer bättre kommersiellt än ordet ”talang”, säger han, och berättar om föräldrar som lägger hundratusentals kronor på sitt barns idrottande. Djup oro uttrycks över klubbars kostnadsdrivande akademisatsningar och cupäventyr i allt yngre åldrar, där barn knuffas ut från den glädjerika tillvaro idrotten borde vara.
– I Nordamerika finns en term som kallas ”hockey poor”, vilket innebär att familjer belånat sina hus för att deras barn ska spela hockey. Det finns exempel på föräldrar som köpt privatplan för att flyga sina barn på träningar och i Norge pratade man nyligen om skidföräldrar som kommer med vallatrailers till barnträningar, säger Patrik och skakar på huvudet.
Utvecklingen i Sverige går i samma riktning och boken riktar strålkastarljuset mot att idrottens professionalisering hotar att slå undan benen för potentiella talanger då familjer inte längre har råd att låta sina barn idrotta.
– En ny rapport från Riksidrottsförbundet visar att kostnaderna för att idrotta skenar, vilket gör det omöjligt för många att syssla med flera idrotter. Samtidigt visar forskningen att
multidrottande och spontanidrottande är det mest gynnsamma för talangutveckling.
Forskningen pekar på att allt för tidig specialisering i en idrott är kontraproduktiv. Framgångsreceptet är istället multiidrottande. Foto: Adobe Stock
Brenning kallar det ”Multiidrottandets magi” – där forskning visar att fler ungdomar idrottar längre, chansen att rätt talang hittar rätt idrott ökar, skador förebyggs och sist men inte minst att pressen på individen minskar då man inte bara har en identitet.
Statistisk genomlysning av Sveriges största idrotter och forskning på området visar tvärtom att tidig specialisering på en viss idrott är kontraproduktiv. Ytterst få ”talanger” med nuvarande urvalskriterier blir stjärnor som vuxna och många talanger hinner helt enkelt tröttna på sin idrott innan de uppnått seniorålder.
– För att nå maximal talangutveckling måste så många som möjligt träna så mycket som möjligt, så länge som möjligt och på ett så gynnsamt sätt som möjligt. Så enkelt är det, säger Patrik och menar att det är en vinst för både samhället och folkhälsan.
I boken exemplifierar Brenning med vilka svenskar som lyckats bäst i NHL. Enligt nuvarande talangutvinningsmodell borde spelare födda första halvåret vara överrepresenterade, men forskningsstatistik visar tvärtom. Foto: Adobe Stock.
Om forskningen visar att motsatt håll är rätt väg, varför anammas det inte av elitidrottssverige?
– Bra fråga! Flera forskare jag talat med beskriver idrotten som anti-intellektuell. Det är ganska taskigt sagt, men jag tror att det finns någonting i det. Tittar man på vilka som är högt uppsatta ledare inom exempelvis svensk fotboll eller rekryteras till storklubbarnas akademi- och talangutvecklingsprogram är det kanske inte högskolebetygen som har störst betydelse.
Boken har inte mottagits väl i alla läger. När Brenning nyligen höll föredrag på en fotbollskonferens fick närvarande ledare inom akademi- och elitutveckling "plötsligt förhinder".
– De lämnade precis innan min programpunkt. Jag förstår att det är jobbigt att höra den här typen av saker om man lever i en annan övertygelse och om man också byggt sin karriär på det. De ledarna kommer att bli de svåraste att nå, säger Patrik.
RF och mindre specialförbund har yrvaket tagit till sig forskningsrönen, men de mest kommersialiserade sporterna och klubbarna fortsätter på inslagen väg i rasande takt.
– Om politiker idag skulle tänka att en av idrottens viktigaste uppgifter är att skapa hälsosamma människor. Sen jämför antalet vuxna aktiva föreningsidrottare med antalet vuxna som går på gym? Är det kanske till gymmen alla våra skattesubventioner ska gå i stället? Om politiken skulle säga det till idrotten skulle larmet gå.
Sportbladet-journalisten Patrik Brenning har efter boklanseringen blivit en flitigt anlitad föreläsare. Foto: Rickard Gustafsson