Av Redaktionen
Sverige ligger bra till i internationella rankingar men samordnaren Gabriel Wikström är ändå tveksam till om vi kommer att lyckas uppnå målen i Agenda 2030. Tekniken och kunskapen finns – men viljan saknas.
Det är nära halvtid för Agenda 2030. Målen som antogs av FN:s medlemsländer 2015 ska vara uppnådda om sju år. Så hur ligger Sverige till?
Det beror på hur man väljer att se det, enligt Gabriel Wikström som är nationell samordnare för Agenda 2030.
– Om man tittar på internationella rankingar ligger Sverige bra till, i topp tillsammans med de andra nordiska länderna. Men det beror på att vi gjort insatser under väldigt lång tid. Vi var tidigt ute och byggde välfärdsstaten och diskuterade miljö- och klimatfrågor. Om man tittar sedan målen antogs 2015 har inte mycket hänt.
Både större och snabbare omställningar av samhället krävs, enligt Gabriel Wikström. Det som skett de senaste åren är mindre justeringar inom befintligt system. Han tar transportsektorn som exempel. I den allmänna debatten lyfts den påbörjade elektrifieringen av fordonsparken som en väg mot en lyckad omställning. Men att byta förbränningsmotor mot elmotor är inte hela lösningen, fastslår han.
– Vi vet att metaller och andra råvaror som behövs för att tillverka batterier är en ändlig resurs. Vi vet att det krävs enorma resurser för att tillverka en bil. Elektrifieringen kanske kan lösa problemen med utsläpp av växthusgaser men inte hoten mot den biologiska mångfalden.
Kommuner och många företag har varit bättre på att jobba mot Agenda 2030 än staten. För att få till en omställning krävs tydligare politisk riktning och styrmedel, menar han.
– Vetenskapen blir tydligare för varje år, IPCCS:s rapporter blir tydligare. Som medborgare får man till sig de här skrämmande resultaten om hur bråttom det är och hur stora riskerna är om vi inte gör något. Och samtidigt är budskapet från politiken ungefär 'business as usual', att det är viktigt att vi håller konsumtionen uppe, att ingen medborgare ska behöva vara rädd för omställningar. Det där är helt enkelt inte sant. Vi kan inte leva på som vanligt.
Häri ligger också den stora svårigheten – att förändra människors sätt att leva och vanor vi lagt oss till med.
Om man tittar sedan målen antogs 2015 har inte mycket hänt.
Undersökningar från handeln visar att hållbarhet blivit en mindre viktig fråga för svenska konsumenter under det senaste ekonomiskt tuffa året.
– Det är inte konstigt. Eftersom vi lever i ett samhälle som fortfarande prioriterar pris blir frivilliga åtaganden som att handla ekologiskt och göra upphandlingar styrda mot klimatmål, betraktade som en lyx som man kan ägna sig åt i goda tider. Det är oroande.
Är du hoppfull eller pessimistisk inför 2030?
– Det är lite från dag till dag. Är det i grund och botten möjligt att nå Agendans mål och syften? Svaret är ja. Vi har all kunskap, vi har alla tekniska lösningar. Det stora hindret är politisk vilja och folklig förankring. Det är hemskt att säga men jag tror att den folkliga förankringen kommer att bli bättre i takt med att klimatet förändras. Vi ser det i länder som Frankrike och Italien som drabbats hårt.
Agenda 2030:
Agendan innehåller 17 globala mål, uppdelade i 169 delmål, som ska vara uppnådda till år 2030. Målen handlar om att minska fattigdom, orättvisor och ojämlikheter – och att lösa klimatkrisen.
Varje regering beslutar hur målen ska införlivas i sitt lands planering, politik och strategier.
Alla medlemsländer är ansvariga för att ta fram nationella metoder för kontrollera hur målen efterlevs. I Sverige är det Statistiska centralbyrån, SCB, som har uppgiften.
Samordnare för Sveriges Agenda 2030-arbete är Gabriel Wikström, före detta socialdemokratisk sjukvårds- och folkhälsominister
”Eftersom vi tillhör ett av världens rikaste länder och har ett högt utsläpp av växthusgaser och en hög åtgång av material per capita har vi ett särskilt ansvar att hitta lösningar som är hållbara”, säger Gabriel Wikström. | Foto: Kristian Pohl