Hallå där Alice Berntsson

Av Diana Larsson

I somras var du en av 40 000 scouter på World Scout Jamboree i Sydkorea som visade sig bli ett äventyr olikt många andra. Trots monsunregn, värmebölja och en inkommande tyfon umgicks scouter från världens alla hörn.

Vilket är ditt starkaste minne från resan?

– När jag som stolt scout gick in på lägerområdet där jag träffade och bjöd folk från hela världen på Djungelvrål.

Varför åkte du på ett jamboree?

– Det lät så häftigt att få träffa folk från världens alla länder. Jag hade möjligheten att kunna åka och ett sådant äventyr tackar man ju inte nej till.

Hur finansierades resan?

– Det kostade 40 000 att åka så jag har lagt undan pengar under ett års tid. Jag har haft småjobb och varit med när min scoutkår packar kalendrar på ett tryckeri.

Vilka förberedelser gjordes?

– Mycket research, jag kollade väderprognoser och följde en podd med scouter som var där och testade aktiviteterna innan lägret.

Indiens märke hamnade i Alice ägo först efter tuffa förhandlingar. Foto: Diana Larsson

Var det något som förvånade dig?

– Ingen i Sydkorea kunde engelska, all mat var stark och man åt middag även till frukost. De hade räknat dåligt så det fanns lite för lite mat så det blev några turer till Swedish Foodhouse för att köpa köttbullar. Vi bodde granne med italienarna och deras pasta var så god.

Arrangörerna fick kritik när flera blev dåliga av vädret – hur upplevde du situationen?

– Vädret kan man ju inte rå för. Men det var extremt varmt jämfört med i Sverige. 40 grader och jättehög luftfuktighet - till och med skoskavsplåstren rann bort.

Lägret evakuerades efter tyfonvarning – hur var stämningen då?

– Det blev lite hetsig stämning från vissa länder. Vi var så klart ledsna, men tröstade varandra. Samtidigt kände vi oss trygga med att den svenska kontingenten inte skulle ha låtit 2 000 svenska scouter åka dit om det inte var tryggt. Mormor var nog den som var mest orolig så jag ringde och sa att jag hade i alla fall inte tuppat av av värmeslag .

Hur hanterade ni det faktum att resan inte blev som det var tänkt?

– Vi hann vara på lägret i sex dagar av tolv. Dagen efter vi lämnade stod området under vatten. Jag blev lite ledsen över att jag inte hann prata med fler scouter. Nu efteråt har vi fått brev från konungen där uttrycker hur stolt han är över oss som visade att scouter alltid är redo.

Alice Berntsson. Foto: Diana Larsson

Är du samma Alice nu som innan lägret?

– Nej, jag utvecklades en hel del. Jag har inte samma kontrollbehov och jag lärde mig hantera situationer när saker inte blir som det är tänkt. Vi fick evakuera lägret och det gick ju bra ändå. Jag lärde mig också att ta mer eget ansvar och ta hand om mig själv – annars hade jag inte klarat de 24 dagarna. Världen har blivit så mycket större efter Jamoboreen och nu kan jag tänka mig att åka som utbytesstudent till USA. Jag har blivit stärkt som scout samtidigt som jag slogs av hur genuint snälla och trevliga alla scouter är.

Är du taggad på fler läger?

– Ja! Jag vill jättegärna till nästa Jamboree som hålls i Polen 2027.