Röglekrönika: "Tuff SHL-start – men ingen katastrof"

Av Roger Bengtsson

Kan vi redan nu fastslå att Rögle inte kommer tillhöra topp 6 i SHL? Nej, det kan vi inte. SHL-säsongen är en övning utspridd över sju månader och det som gäller i början på oktober är sällan det som gäller i januari.

Kan vi då fastställa att Rögle BK rent sportsligt hamnat i en rekordtidig kris? Nej, det kan vi inte heller.

Ambitionen med vårens SM-slutspel på näthinnan var ju att från start vara med och kriga om toppositionerna i SHL och det har ju gått om intet kan vi konstatera. Men någon kris för bandyklubben vill i alla fall inte jag utmåla. I besvikelsen och frustrationen måste man trots allt försöka se hyggligt nyktert på saker och ting. Av det lag som flög fram över isarna i Karlstad och Växjö finns just nu cirka hälften av spelarna tillgängliga för Rögle.

Rodrigo Abols, Lian Bichsel, Daniel Zaar, Simon Ryfors, Adam Tambellini, Adam Engström, Samuel Jonsson, Dennis Everberg, Brandon Davidson och Valtteri Viljanen har alla antingen lämnat eller är på skadelistan. Lägg också till att en efterhängsen virusinfektion harvat runt i laget i SHL-upptakten och gjort spelare frånvarande med jämna mellanrum. Kanske inte så konstigt att poängsamlandet gått trögt med dessa fakta för ögonen.

Samtidigt får man också tillskriva den rena turen kontra oturen en del av förklaringen. I vårens SM-slutspel var det inte många puckar som studsade fel för Rögle BK. Ryfors lyft över Växjös målbur som Tambellini slog in på helvolley i den första förläningsperioden i semifinalmatch 1 är idrottsartisteri på hög nivå men som samtidigt kräver att alla stjärnor står exakt rätt på himlavalvet.

Lucas Ekeståhl-Jonssons backskott i semifinal 3 som i utgångsläget hade landat nämre Vejby än målburen i Catena Arena lyckades träffa ändalykten på en Växjöspelare och in i mål bakom en chanslös Emil Larmi. Vid tidpunkten hade det spelats 3:34 av den FEMTE perioden i matchen.

Sånt där jämnar ut sig över tid, sägs det. Rögle befinner sig då i den negativt utjämnande delen av dessa två kommunicerande kärl av flyt och oflyt.

Men! Det ska samtidigt gå att ställa krav på en jämnare och högre lägstanivå på spelarna i en klubb som ständigt kommunicerar ambitionen att vara en ”storklubb”. Alla lag drabbas av skador. Då måste man ha en trupp och en organisation som kan fylla de luckor som uppstår utan att poängsamlandet tar för mycket stryk.

Och ditåt tycks vi vara på väg. Även om laget kammade noll mot Brynäs borta och Luleå hemma satte laget ihop två insatser som skapar tillförsikt. Mot Luleå hade bättre skräpa framför mål inneburit tre poäng. Detta med ett Rögle som fått kalla hem utlånade spelare och har juniorer som går runt på fyra kedjor och tre backpar. Så läget är prekärt men inte krisartat.

Rögle BK kommer inte vinna grundserien, det kan vi däremot slå fast redan nu. I nästa andetag kan du messa valfri bekantskap i Värmland och fråga hur mycket det betyder när slutspelet börjar.

Roger Bengtsson